Seminarium 29/3

Vi hade idag 29/3 ett seminarium i anslutning till Klaars föreläsning som handlade om etik i undervisningen i naturvetenskap.

Vi diskuterade:

·         De etiska aspekterna med vindkraft/vattenkraft samt för- och nackdelar med kärnkraft. Vi diskuterade vilket som var viktigast: ren el eller de fåglar, fiskar m.fl. som skadas eller påverkas av våra vind- och vattenkraftverk.

·         Vilka signaler det sänder till elever när vi väljer att föda upp vilda djur, ex. fjärilar i skolan för att eleverna ska få se processen när en larv utvecklas till en fjäril.

·         Björnen som attackerade en pojke som senare försvarade björnen med att han förstod att björnen hade skyddat sina ungar. Vi diskuterade även att man valde att avliva ungarna trots att Orsa djurpark erbjudit sig att ta hand om dem.

·         Att vi inte vet vilka konsekvenser som tekniken för med sig exempelvis om datoranvändandet kan leda till att barn inte lär sig att skriva för hand.

·         Västvärldens överkonsumtion och att exempelvis våra begagnade mobiltelefoner skickas till U-länder där de tar till vara på en liten del av telefonen ex. kretskortet och därefter bränner resterna.

·         De positiva med att panten har höjts på burkar vilket gör att fler väljer att ta med sig sina urdruckna burkar och flaskor till affären för att panta dem så att de kan återvinnas.

·         Hur man på ett enkelt sätt kan prata med eleverna om moraliska värderingar som exempelvis vem som ska få den sista glassen eller om man ska dela den. Vem som bär skulden i en dispyt som exempelvis det exemplet som Klaar använde sig av på föreläsningen, fast en dispyt som är anpassad till elevernas vardag och ålder så att de kan relatera till det.

·         Tjurfäktning och vad det sänder för signaler till barn. Är det rätt att visa Tjuren Ferdinand på julafton?

·         Att man kan hitta etiska/moraliska perspektiv på allt.

Hej

Vid handledningen vi fick den 23 mars tyckte Jörgen att vi skulle begränsa oss i material och tid när eleverna själva ska släppa sina föremål för att inte skapa kaos och kunna fokusera det lärandeobjekt vi tänkt. Vi har pratat om att släppa fjädrar bla. men i då bör man också ha en förståelse för luftens bärandekraft, som spelar roll i detta avseende. Alla föremål som är lättare än den mängd luft de tränger undan när de släpps i luften svävar, eller bärs av luften (Lagergren, 1994). Detta borde förklara att fjädrar, papper och dylikt svävar ner mot marken och att det motstånd som träffar ytan alltså kan bli så stort att det tvingar föremålet åt sidan. Jörgen ansåg också vid handledningen att vi bör knyta vårt område, luftmotstånd, till de fyra begreppen liv, materia, teknik och energi mycket tydligare för att visa hur man kan arbeta med NO-ämnena som en helhet. Jessica hade en idé att vi skriver om ett område var som vi då kan fördjupa oss i. Tycker ni andra att detta är en bra idé? Vi kan ju lotta, om vilket område vi ska fördjupa oss i, eftersom det kan vara olika svårt att koppla vårt valda ämne till de olika begreppen.

Referens: Lagergen, B. (1994). Barn forskar LUFT. Stockholm: Berghs Förlag AB.

Luftmotstånd
Vem
Vi har elever i årskurs 1 och 3.
Mål – Kunskapskrav fysik i åk 3
1. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser.

2. Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.
Vilka förmågor och färdigheter ska utvecklas
Eleverna ska genom att ställa hypoteser, diskutera med varandra och utföra experiment få en inblick i att luft är något och att luft kan ge ett motstånd.
Vad innebär det att kunna detta? Och vad behöver man urskilja?
Eleverna ska genom att diskutera sina hypoteser kunna urskilja vilken hypotes från vår Concept Cartoon som verkar mest rimlig samt kunna förklara hur de har kommit fram till sitt svar.
Eleverna ska ha en förståelse för grunderna kring fenomenet och att ett föremåls snittyta har betydelse för vilket luftmotstånd som uppstår när det faller mot marken samt hur det påverkar föremålets hastighet och väg genom luften.
Hur gör jag det möjligt att urskilja just detta?
Genom att eleverna ställer egna hypoteser och för en diskussion om ämnet. Eleverna utför även experiment som gör att de på ett konkret sätt kan se hur luftmotståndet påverkas av ett föremåls snittyta.
Vi intervjuar eleverna en till två veckor efter lektionen för att se om de har fått en ökad förståelse kring luftmotstånd.
Hur ska undervisningen läggas upp (innehållet) och organiseras (formen)?
Förarbete: Genom att intervjua några av eleverna i våra respektive klasser har vi fått kunskap om deras förförståelse kring fenomenet luftmotstånd. Deras svar har legat till grund för vår Concept Cartoon.
Genomförandet av lektionen: I början av lektionen har vi en genomgång om att luft är något. Därefter visar vi vår Concept Cartoon på OH och diskuterar de olika alternativen med eleverna. Vi introducerar begreppet luftmotstånd för eleverna.
Eleverna delas upp i för klassen lämpliga grupper där de tilldelas olika föremål som de ska ställa en hypotes kring. De ska förutse samt undersöka i vilken ordning föremålen träffar markytan om de släpps samtidigt från samma höjd. Eleverna släpper två föremål samtidigt så att de ”tävlar” mot varandra genom luften. Eleverna för statistik över vilka föremål som vinner och förlorar. Genom ”tävlingarna” kommer eleverna på vilket föremål som har
De ska även diskutera resultatet och se om deras hypotes stämde och resonera kring varför/varför inte det blev som de förutsåg?
Vi avslutar lektionen genom att diskutera gruppernas resultat och om allt blev som de hade tänkt sig. Vi visar återigen vår Concept Cartoon och frågar eleverna om de står fast vid samma alternativ som tidigare eller om de har ändrat uppfattning.
Efterarbete: En till två veckor efter lektionen intervjuar vi samma elever som vid förarbetet för att se om lektionen har bidragit till att de har skapat en större förståelse kring fenomenet luftmotstånd.
Mål för oss
Mål för oss som pedagoger är att planera en lektion kring ett naturvetenskapligt fenomen som grundar sig i elevernas tankar och förförståelse. Vi har även arbetat utifrån begreppen liv, materia, energi och teknik.
• Liv: Luft behövs för att leva och andas.
• Materia: Vi använder oss av papper, fjädrar, sten, etc. för att visa på snittytans betydelse för luftmotstånd.
• Energi: Luft i rörelse samt ett föremål som faller skapar energi.
• Teknik: Vi visar på hur man med teknik kan utnyttja luftmotstånd för att hindra hastigheten så att man exempelvis kan hoppa fallskärm. Vi visar eleverna detta genom att släppa en fallskärm som vi tillverkat i förväg.
Genom att observera varandra och eleverna kan vi få en djupare förståelse kring elevernas lärande, vilket vi har användning av i vårt blivande yrke.
Ett nästa steg skulle kunna vara att man startar ett projektarbete kring luften eller andra naturvetenskapliga fenomen.
 
Intervjufrågor inför lektionen
• Vad händer om jag släpper de här papperna samtidigt? (Ett hopknycklat och ett slätt papper)
• Varför?
• Vad är luft?
Intervjufrågor efter lektionen
• Vad hände när vi släppte de två papperna?
• Varför?
• Fick ni reda på något nytt om luft under lektionen? (Som ni inte visste innan)
• I så fall vad?
• Vad var roligast?
Vi lämnar lite utrymme för att ställa frågor som eventuellt kan ha uppkommit under våra respektive lektioner.

Frågor inför handledning 23/3

Inför handledningen den 23/3
• Ser vår tänkta lektionsplanering okej ut?
• Tror du att våra frågor till utvärderingen kan ge oss ett tillräckligt underlag för att vi ska förstå vad eleverna har lärt sig?
• Båda de svar som ges längst ner på concept cartoonen, anser vi är en fungerande hypotes, vad tycker du?
• Vi vill påvisa att föremål som har samma snittyta mot marken faller lika snabbt även om de väger olika. Detta menar både fysikKrister och litteraturen att föremålen gör. Men vi har testat att det inte alltid stämmer (ett kollegieblock och ett papper) (två flirtkulor med betydligt olika storlekar). Hur fungerar det egentligen?
• Är det fel att låta eleverna släppa föremål mot golvet i olika storlekar och former för att förstå luftmotstånd? Med tanke på variationsteorin kanske man bör ha föremål av samma form och storlek för att tydligare konkretisera det vi vill visa.
• Hur ska vi kunna visa luftmotståndet för eleverna, utan att komma in på hur vikten i relation till ytan som träffas av luftmotståndet har betydelse.

Handledning i fysik

Den 7/3 hade vi handledning med Krister i fysik. Han visade flera tydliga och roliga experiment som man kan göra med de yngre eleverna. Eftersom båda grupperna har luft som sitt område, visade han experiment som handlade om lufttryck, luftmotstånd och att luft tar plats mm. Att luft finns kan man visa på olika sätt genom att den väger, kan lukta, tar plats eller ger motstånd samt ett tryck. Under handledningen insåg vi att det är luft vi vill öka elevernas förståelse för och att ett experiment som visar luftmotstånd konkretiserar att luften finns.