Allemansrätten
När man är ute på promenad i skogen, paddlar kanot, eller gör något annat där man vistas i naturen använder man sig av allemansrätten. Allemansrätten ger oss möjlighet och frihet att kunna vistas i vår vackra natur. Men det innebär ett ansvar från varje enskild person som vistas i naturen att ta hänsyn till djuren, växtlivet och markägare. Det innebär att man inte får förstöra något och man får inte störa något i vår natur.
Allemansrätten ingår i en av Sveriges fyra grundlagar (2 kap. 18 § regeringsformen) men den är för det ingen lag och det finns ingen lag som kan bestämma hur den är. Det som finns är andra lagar runt omkring allemansrätten som anger vad som inte är tillåtet . Det här innebär att det inte går att ge några direkta svar på vad som är tillåtet att göra i naturen.
Ofta ses allemansrätten som ett kulturarv eller till och med en nationalsymbol. Allemansrätten angår oss alla och den ger oss goda möjligheter att få vistas i naturen både som enskild individ och även för grupper inom organisationer och inom turistnäring. Från början gällde allemansrätten endast enskilda individer och inte för grupper.
Man kan skaffa sig mer information om rättigheter och skyldigheter genom att läsa och ta del av vad miljöbalken och vad lagen säger om allemansrätten via naturvårdsverkets hemsida. Där finns även en folder där det står om de olika områden där allemansrätten gäller, i denna folder hänvisar de till naturvårdsverkets hemsida och att man går in på det gällande område eftersom rättigheter och skyldigheter skiljer sig beroende på vad man gör i naturen. Allemansrätten gäller t.ex. när man cyklar ute i naturen, när, var och hur eldning är tillåten i naturen, vid organiserat friluftsliv, vilka blommor, bär och svampar som är tillåtna att plocka och vad fridlyst betyder, vad man ska tänka på när man är ute och går eller åker skidor i vår vackra natur, det här är några av alla de områden som nämns inom allemansrätten. Jag föreslår att man alltid tar reda på vad som gäller för det ändamål man har tänkt att göra innan man ger sig ut i naturen av den anledningen att man på så vis kan undkomma att skada vår vackra natur omedvetet.
http://www.naturvardsverket.se/allemansratten (hämtad 2011.04.07). Sidan är uppdaterad 2011.02.10.

Kalkälskandeväxter
Ett exempel där kalkälskande växter har fått möjlighet att frodas är i Malmö vid ett ställe som kallas Klagshamnsudden. Den här udden skapades av slagg från kalkbrytningen som pågick under slutet av 1800-talet. Först bestod udden av bar kalksten men efter cirka femtio år hade kalkälskande växter och buskar börjat att växa upp och det medförde också ett rikt insektsliv. Exempel på några kalkälskande växter som bland annat växer vid Klagshamnsudden är getväppling, blåeld, spåtistel, blåhallon och krissla.
http://www.malmo.se/download/18.4ecfe75e1245d916760800030392/Klagshamnsudden+090508.pdf ( hämtad 2011.04.07)

Biotoper och klappersten

Biotoper
Biotop är en term från biologin som står för ett område som är anpassat speciellt för att gynna vissa växter och djur, gruppen av organismer som lever där kallas för dess biocenos. Sverige är ett industriellt utvecklat samhälle vilket har gjort att alla biotoper är påverkade av människorna. När man röjer mark eller en plats exempelvis utsätts för en brand ändras förutsättningarna för de djur och växter som lever där, man kan även välja att spara utvalda träd eller buskar för att den biologiska mångfalden ska gynnas. För att skydda en biotop kan exempelvis Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen besluta om att område ska klassificeras som Biotopskyddsområde, där får man inte bedriva någon verksamhet eller göra något som kan påverka livsmiljön för de organismer som lever där. Ett exempel på ett Biotopskyddsområde är Korpberget i Huddinge kommun.
Exempel på andra biotoper är:
• Insjö
• Äng
• Hällmark
• Lövskog
• Kärr
• Strand
• Öken
• Savann
• Stäpp
• Regnskog
• Korallrev
• Lövsumpskog
Källa:
Götmark, F., Gunnarsson, B. & Andrén,C. (1998). Biologisk mångfald i kulturlandskapet – Kunskapsöversikt om effekter av skötsel på biotoper, främst ängs- och hagmarker. Rapport 4835. Stockholm : Naturvårdsverket.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotopskyddsomr%C3%A5de



Klappersten
“klappersten, strandklapper, klapper, grovt svallsediment bestående av vanligtvis väl avrundade stenar och ofta även mindre block” (http://www.ne.se/lang/klappersten). Klapperstenar är små stenar som vid friktionen med varandra har slipats och blivit rundade, de finns oftast vid stränder. När en strands läge har förändrats exempelvis genom landhöjning kan man se att det har bildats ett klapperstensfält där den tidigare vattennivån var. På exempelvis Öland finns det ett vackert klapperstensfält: Neptuni åkrar.
Källa:
http://www.ne.se/lang/klappersten
http://sv.wikipedia.org/wiki/Klapperstenar